Igår läste jag ut boken
The Safeguard of the Sea -A Naval History of Britain 660-1649 av N. A. M. Rodger. Puh! Det är inte bara de 691 sidorna som ger läsaren en viss känsla av svindel. Den gode Rodger täcker in tusen år av örlogshistoria från den mörkaste medeltiden fram till slutet av det engelska inbördeskriget där Cromwell stod som segrare. Vidare är det inte någon bok som bara beskriver sjöslag och taktik, detta är blott en del av framställningen. Istället har boken som ambition att beskriva sjökrigets och flottans betydelse för hela det brittiska samhället och relationerna till social historia, ekonomi, tankesätt och administration. Boken är den första i en trilogi som skall täcka hela den brittiska örlogshistorien.
Ett genomgripande tema för boken är att flottan tjänat som en central institution för det brittiska samhällets framväxt. I andra länder som Frankrike eller Sverige har flottan snarare varit en sidofunktion i statsbygget, om än viktig. För att stärka den tesen är det nödvändigt att sticka hål på en seglivad myt, nämligen att havet historiskt sett har beskyddat de brittiska öarna från invasion. Rodger visar hur England istället varit exponerat för grava hot från havet: från vikingarna och deras ättlingar, normander, skottar, fransmän, spanjorer, holländare och till och med pirater från nordafrika. England har under historiens lopp utsatts för åtta regelrätta invasioner och otaliga räder mot vilka det inte funnits något skydd. Glöm inte att detta är före radar, flygspaning och radio: att hitta en fiende ute till havs skulle vara som att vinna på Lotto och sen ska man ha något att stoppa dem med. De tusen år som boken beskriver är snarast en historia om misslyckanden med maritim policy, misslyckanden som man dock dragit lärdom av. Rodger visar hur svårigheter, utsatthet och kriser steg för steg bygger upp insikten om att en välorganiserad flotta är nödvändig för överlevnad och hur de olika delarna till en effektiv sjökrigsorganisation grundläggs.
Vid bokens slut befinner sig Storbritannien efter framgångar och motgångar i stort sett vid ruta ett men med de institutionella förutsättningarna på plats. Eldprovet väntar bortom horisonten från en annan stat som vuxit fram på ungefär samma sätt, nämligen Nederländerna. Kampen mellan dessa två stater avgör till Storbritanniens fördel vem som till slut får herraväldet över havet. Detta och hur väldet försvaras kan man läsa om i nästa bok av Rodger som ligger på mitt nattduksbord:
The Command of the Ocean: A Naval History of Britain 1649-1815.
Bilden ovan visar tavlan Ankomsten av kurfursten av Pfalz Fredrik V till Vlissingen av den nederländska konstnären Hendrick Cornelisz Vroom. Tavlan beställdes 1632 av staden Haarlem för att fira hågkomsten av besöket av Fredrik V hos den nederländska republiken 1613 efter att denne hade gift sig i England med Jakob I dotter Elisabeth. Bilden återfinns beskuren på omslaget till The Safeguard of the Sea.
